Du får inte få mig att falla mer, om du inte tänker stå för den oreda du ger

Hej hej. Är hemma från Dubai/Abu Dhabi nu. Kom hem igår runt sju på morgonen. Gick och la mig när jag kom hem, grät mig till sömns av saknad till landet vi befann oss i och saknaden till min familj och deras kompisars dotter och hennes kompisar var och är fortfarande stor. Jag blir alltid sentimental efter att ha besökt släktingar i andra länder. Det är som när jag kom hem från Iran om ni minns det, mådde dåligt och grät varje dag i ca 3 månader. Fruktar att det ska bli ett liknande fall nu också. Men det verkar inte som det, grät från sju på morgonen till sju på kvällen igår men har lyckats samla mig hyfsat idag. Men om jag sitter och tänker för mycket på resan kommer jag må dåligt. Det var ju alltid fullt hus och nu är vi bara fyra personer i huset och Quattro. För tillfället är Patrik här och snart kommer Behrad och hans familj så huset fylls lite ytterligare men dock inte av familjemedlemmar som jag hade önskat. Vädret är kallt också medan det var strålande sol varje dag där borta, det är mycket som bytts ut mot det negativa nu när jag är tillbaka och det sänker mig något otroligt. Jag hoppas att detta går över snart. Jag hade det verkligen för bra där nere. Tror inte att uppdateringen kommer ligga på topp men jag kanske skriver ibland i alla fall.


kommentarer

KOMMENTERA HÄR

namn:
V.I.P?

mail: (publiceras ej)

hemsida:

kommentar:

trackback