we will always love you dadash

I söndags försvann min gammelmorfar till himlen. Jag vet inte riktigt vad som händer efter döden men om det fanns en himmel eller ett helve skulle han höra hemma i himlen. Han blev 90 år och levde ett bra liv, dock blev slutet på hans resa i livet inte det bästa sättet att dö på då han låg på sjukhus flera veckor, till slut sa doktoterna att det var lika bra att vi tog hem honom för det fanns inte mycket mer de kunde göra. Sedan avled han i söndags i Iran.
Men vi alla försöker att se det postitivt (även fast det är svårt) han har det bättre nu och slipper lida och att lida var det sista han ville göra, han ville dö enkelt och fridfullt (och det vill nog alla?) men nu blev det inte så. Men vi alla i familjen ska vara glada för den stunden vi hade med honom, d.s.v. en lång tid och vara glada att få ta del av hans underbara närvro. Och att jag hade en sådan bra relation till honom, trots att han är min gammelmorfar är jag extremt tacksam över.
denna bild är tagen sommaren 2009 när min gammelmorfar och
gammelmormor (som fortfarande är vid liv) var här i Sverige
pappa och dadash (som betyder broder på persiska, tror jag nämnt
det förut) i bilen, i Sverige

kommentarer

KOMMENTERA HÄR

namn:
V.I.P?

mail: (publiceras ej)

hemsida:

kommentar:

trackback